För att vara en riktig fjälltopp ska topparna uppfylla dessa krav: Dessa krav har Carl Wiström och Mattias Skantz enats om och det är allmänna uppfattningen.
- Kalfjäll, alltså vara ovanför trädgränsen.
- I Dalarna och Jämtland ska det falla minst 50 meter åt alla håll. innan det går upp igen. Primärfaktorn ska alltså vara 50 meter eller högre. Annars räknas den som en förtopp till den riktiga huvudtoppen. I Västerbotten och Norrbotten räknar vi på att det ska falla minst 100 meter åt alla håll.
- Ska se ut som en topp.* Så inga vålar, valar, flacka fjällområden med en högsta punkt eller långa utlöpare med ”kullar”. Har även uteslutit ”limpformade” fjäll utan distinkt topp.
*Undantag: ”Ser ut som en topp” kan ett större fjäll göra på avstånd men när man väl är där kan högsta punkten på ett stort fjäll kännas som det ej är en topp. I detta fall ser ofta topparna ut som en topp på kartan men ej i verkligheten.
Tveksamma fall finns det alltid och det är en subjektiv bedömning.
Exempel på förtopp:
I detta exempel faller det ca 15 meter ned innan det går uppför igen mot huvudtoppen.
Angående ”Vad är en fjälltopp?”.
Ni skriver: ”det är allmänna uppfattningen.” Alltså ni nämner två personer som får stå för allmänheten ? Dessutom en definition som för mig låter mycket märklig.
Jag finner denna definition mycket suspekt och högst godtycklig. Jag tänker på detta med att den ”Ska se ut som en topp.”. Det är alltså något som är väldigt godtyckligt och väldigt subjektivt – ej mätbart. Med andra ord ingen verklig definition utan enbart ett subjektivt ”tyckande”…
Jag har bestigit fjäll i 30 år och utgår från en primärfaktor på 80 meter för att det ska räknas som ett fristående fjäll – punkt ! Det spelar ingen roll VAR det ligger. Ja, att det skulle ha betydelse om det råkar ligga innanför eller utanför en länsgräns finner jag mycket märkligt…
Sedan spelar det ingen roll hur brant den är. Ett fjäll är ett fjäll om den är kal på toppen. För annars borde vi väl gå ut med en gradskiva och mäta lutningen runt om på varje backe om vi ska få en riktig definition… (vilket är fullständigt orimligt och orealistiskt att genomföra).
(Så, med denna godtyckliga ”definition” kan vi ju då räkna bort Kilimanjaro bland fristående berg också, eftersom den är rätt flack… *suck*)
Så, det där med ”allmänna uppfattningen” finner jag märkligt. Jag rekommenderar att ta del av norskarnas definition, där de enbart räknar med en primärfaktor. De skiljer inte på ”topp” eller ”vål”. (Ja, det finns säkert någon enstaka hemma på en kammare som gör det där också, om man börjar leta…)
Sedan räknar de med olika stor primärfaktor, för att räknas som fristående fjäll. Det verkar vara mer personligt, vilken primärfaktor man föredrar att använda sig av för att räkna fjället som ”fristående fjäll”. Däremot verkar en del räkna med olika stor primärfaktor för att det ska kallas för fristående fjäll, beroende på om fjället ligger i Jotunheimen eller utanför det området… (Där är den enda märklighet jag finner i deras definition. Fast det är väl roligare att räkna fler toppar som 2000-metare när man samlar… ;D Ja, det är kul men för mig som seriös toppbestigare så anser jag att jag måste utgå från en tydlig och konsekvent definition för att vara trovärdig.)
Dessutom undrar jag vilka dessa Carl Wiström och Mattias Skantz är, som tydligen får representera ”allmänheten” ? Jag har aldrig hört talas om dem…
Så, vilka är de och vilka är ni att bestämma vad som är den ”allmänna definitionen av fjälltopp” ?
M v h
Christer Ståbis
Hej Christer.
Ang: Ser ut som en topp du svarar på. Vi tycker att dessa definitioner tillsammans utgör rätt säkra toppar och icke fjälltoppar. Men skriver samtidigt att det är en subjektiv bedömning – men toppar som ser ut att ha en distinkt topp är toppar helt enkelt om de klarar de andra kraven. Men ha du några exempel så är vi lyhörda såklart.
Att utgå från 80 primärfaktor är fritt att göra. Var de ligger är mer att sätt att nämna de alla men indelning för ökad översikt.
Ja i Norge är det populärt att bestiga alla typer av kullar, berg, fjäll och högsta punkter och det uppmuntrar vi såklart, oavsett om det är kala eller inte. Finns de som bestiger alla svenska län och landskaps högsta punkter och det är i de flesta fallen ej fjälltoppar men oftast väl värt ett besök.
Lycka till med fortsatt bestigning av fjäll.
Om man gillar toppturer av olika slag och räknar toppar, så har norrmän (som vi ’här o där’ i Sverige) olika definitioner på fjälltopp o sekundärtopp – t.ex https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_fjelltopper_i_Norge_med_prim%C3%A6rfaktor_30_meter_pluss.
Sveriges toppar är ’bäst’ och ’hemma’, men Norges högst.
Jag skaffade 1 juli 2019 den nya upplagan av praktverket ’Norges fjelltopper over 2000 meter’ (2 band a 2 kilo + stor kartbilaga) som Morten och Julia Helgesen på Glittertind Forlag AS då gav ut. De redovisar 388 toppar med primärfaktor på minst 10 meter, varav 188 (230) med p-faktor >50 (30) m.
Hur som helst. I dessa corona-tider (och ej närvarande i fjällen) är man ’på plats’ med bokverkets alla detaljerade toppturbeskrivningar, färgfoton samt kartbilagan med 32 delkartor i flerfärg, nivåkurvor o skala 1:12500-1:60000 o totalt 2,7m2 kartyta! Se detaljkartexempel o många sidouppslag på https://glittertindforlag.com/fjelltopper/
Köp bokverket på http://glittertindforlag.no/ eller i Norge… Njuut!
Gör även din egen turkart (i Norge) med 5-meterskurvor, leder, hus, foto mm (zooma o välj skala steglöst inom given ram o spara ner) på https://kartverket.no/til-lands/kart/turkart Pröva även enklare kartbilder ur t.ex. typ https://ut.no/rutebeskrivelse/136603/kart#16.06/61.635395/8.316912 o https://www.openstreetmap.org/#map=15/61.6365/8.3308 God tur!
Hej
Vem är Carl Wiström? Det är jag som först besteg alla toppar i Jämtland o Härjedalen och gjorde den första listan på dem. Finns på nätet.
Visst är det enklast och bäst med en ren matematisk definition.
Men i Jämtland/ Härjedalen är det svårt.
Wiki; Medelhöjden i landskapet Härjedalen överstiger vida alla andra landskap i Sverige.
Rimligt i Härjedalen är en minsta höjd på 1200. Det fins massor av höjder som inte ens är berg i dagen, typ Vemdalen/ Klövsjö.
Med en minsta höjd på 1200 m försvinner i stort sett alla toppar norr om Åreskutan,,,
Jag försökte länge hitta en höjd som var minimum för J/H. Lyckades inte